Att dagligen samtala om sexualitet och gränser med personer som har liten eller ingen erfarenhet av att prata om dessa frågor innebär ett stort ansvar. Därför är det viktigt att veta hur man ska agera när en krissituation dyker upp. Innan ni sätter igång med arbetet måste ni veta vad ni ska göra när ni misstänker att någon har blivit utsatt för sexuellt våld. För det händer i nästan varje grupp.

Det dyker upp många situationer när deltagare berättar om att de blivit utsatta för övergrepp. Det viktigaste i bemötandet av de personer som berättar om sina negativa erfarenheter är att finnas där här och nu och lyssna och visa att man tar det de berättar på allvar.

Men i de många fall får det givetvis inte stanna där. Några saker som vi har gjort i vårt arbete är att knyta till oss en psykolog som både finns som resurs för de deltagare som behöver tillfälligt samtalsstöd inom projektets ram, och som kan handleda projektets medarbetare. De deltagare som behöver samtalsstöd får hjälp att hitta det. I de fall en polisanmälan är aktuell så hjälper vi till att motivera och finnas som stöd. Vi ser också till ha en dialog med deltagarnas boenden, dagliga verksamheter och andra sammanhang, i de fall sekretessen tillåter och deltagarna vill.

I workshops, publiksamtal och andra sammanhang där det finns flera deltagare brukar vi vara tydliga med att man inte ska ta upp känsliga uppgifter, utan att vi istället finns till hands efteråt för samtal.

Innan ni börjar behöver ni gå igenom och göra en handlingsplan så att alla vet hur de ska agera när någon berättar om våld. Ni behöver ha koll på vilka mottagningar som finns för våldsutsatta, och ni bör veta hur ni ska samverka med dem.