Vad behöver vi kunna och göra innan vi sätter igång?
Du skulle kunna börja med att läsa vår rapport med tankar och förslag från över 100 personer med LSS-beslut som deltagit på våra konferenser. Det är de som är de verkliga experterna. Ladda ner rapporten här.
Här kan du också se en kort film med några av förslagen:
Det viktigaste när du jobbar med sex och samlevnad med personer med intellektuella funktionsnedsättningar är att du har ett öppet sinne och har lite distans till dina privata åsikter, fördomar och preferenser. Det är en förutsättning för en professionell hållning.
Men det finns också en hel del saker som det är viktigt att ha koll på innan du planerar eller sätter igång arbetet. Och ännu viktigare är att du vet var dina kunskaper tar slut. Dramapedagogiska verktyg är kraftfulla och kan beröra på djupet. Vi vill inte vara hobbyterapeuter, så det är viktigt att hålla koll på och samtala kring var gränsen till terapi går. Allra bäst är kanske om ni har en psykolog i teamet.
SRHR - Rätten till sexuell och reproduktiv hälsa
Det finns en del viktiga rättigheter som kan vara bra att hålla koll på. Dels är det bra att känna till vad LSS innebär, där grundprincipen är rättigheten att leva ett liv som andra, trots att man har en funktionsnedsättning. Dels finns de grundläggande mänskliga rättigheterna, och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, som Sverige också ställer sig bakom.
SRHR är ett samlingsbegrepp för Sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa, som är rättigheter som återkommer i olika internationella överenskommelser som Sverige står bakom. Några grunder inom SRHR är:
- Alla har rätt att bestämma över sin sexualitet och sin reproduktion
- Varje människa ska ha lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp och ha ett säkert och tillfredställande sexualliv.
- Brist på kunskap, diskriminering och förtryck begränsar människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
RFSU har gjort en bra sammanställning av sexuella och mänskliga rättigheter, som är läsvärd:
Rättighetspraktika - om sexualitet och mänskliga rättigheter
Normkritik
Under våra workshops har vi inte haft ett särskilt pass eller så många särskilda övningar specifikt om normer. Vi har istället försökt väva in det i alla pass, och ha med normkritiken i bakhuvudet i allt vi gör.
Vad är då normer?
Normer är oskrivna regler, eller överenskommelser om hur man ska vara eller bete sig för att vara som de flesta andra. En del normer är bra och viktiga (Vi tar av oss våra skitiga skor när vi kommer hem till någon), medan andra kan vara begränsande. Normer är också något som kan förändras över tid, allteftersom samhället förändras. Vi kan alla vara med och styra över normerna, genom hur vi pratar eller beter oss.
Om man ska kunna arbeta normkritiskt krävs en medvetenhet om de normer som är styrande i sammanhanget man befinner sig i. Heteronormen och tvåsamhetsnormen är givetvis väldigt dominerande. Den stora förväntningen är att kärlek och sex är något som sker mellan en man och en kvinna, och även om personal på boenden och dagliga verksamheter inte har en tydligt negativ inställning till homo- eller bisexualitet, så saknas ofta reflektionen kring att personer med intellektuella funktionshinder kan avvika från heteronormen. Cisnormen, som innebär att man förväntar sig att en persons juridiska och biologiska kön ska hänga ihop med personens könsidentitet och könsuttryck, har också starkt inflytande. Penetrationsnormen påverkar också mycket, fast det är få i målgruppen som har penetrationssex, och många inte har ett aktivt sexliv över huvud taget.
Funktionalitetsnormen är kanske den norm som specifikt påverkar vår målgrupp mest, och som för många är svårast att förhålla sig till. Många skäms för sin funktionsnedsättning, och upplever ett annorlundaskap. Många som vi har mött talar om personer som inte har tydliga funktionsnedsättningar som “normala”. På så sätt upplever de flesta vi mött att de redan avviker från normen, även om de inte reflekterat närmare kring det.
Läs mer:
Löfgren-Mårtensson 2005. “Får jag lov?” Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning;
RFSL Stockholm & RFSL Ungdom 2010, 2011. Under huden. Sexualundervisning & normkritisk pedagogik; Ungdomsstyrelsen 2012. Fokus 12)
Forum Skill. Fördom & Stolthet - ett användbart metodmaterial om normer och identitet
RFSL/ Funkisprojektet. HBTQ-handboken
RFSL / Funkisprojektet. Jobba vidare.
Sexualitet
Det är viktigt att de som jobbar har en grundläggande utbildning inom sexualitet och sexualupplysning. RFSU erbjuder informatörsutbildningar på olika håll, och exempelvis LAFA på Stockholms läns landsting har bra kurser. Det är viktigt att vara medveten om var ens kompetens ligger, och lägga sitt arbete på rätt nivå. Det är också viktigt att veta vart man kan hänvisa deltagaren om den behöver stöd på en annan nivå. En användbar modell för att avgöra vilken nivå man arbetar på är PLISSIT:
P - Permission given
LI - Limited Information
SS - Specific Suggestions
IT - Intensive Therapy
Den viktigaste och bredaste nivån är “Permission Given” - att skapa en miljö där det är okej att prata om sexualitet, relationer och, för den delen, våld. En synlig skål med kondomer på servicebasen kan exempelvis underlätta för en boende att ställa frågor som har med sex att göra till sin personal, något som kan vara väldigt viktigt eftersom det är en del av livet och kanske en del av ens funktionsnedsättning. En väldigt stor del av lärandet sker ju också genom reflekterande samtal.
Nästa nivå är “Limited Information”, dvs. begränsad sexualupplysning. Som aktiva sexualupplysare rör vi oss givetvis även här, där vi kan berätta om hur kroppen, sexualiteten och relationer kan fungera, hur och varför man använder preventivmedel, sexhjälpmedel etc. Självklart är det viktigt att sexualupplysaren vet vad den pratar om. Ännu viktigare är att veta var ens kompetens och uppdrag tar slut. Endast legitimerad vårdpersonal ska jobba med specifik medicinsk rådgivning eller terapi.
Många frågar oss om det inte känns pinsamt eller jobbigt att prata om sex hela dagarna. Men nej, numera känns det aldrig pinsamt eller privat. Det finns inga sexuella ord som känns konstiga att säga på jobbet, och visst skrattar vi enormt mycket, men numera är det aldrig några pinsam-fniss. Och det handlar helt enkelt om väldigt tydliga gränsdragningar till det privata. När man hittar sin professionella hållning (som självklart bör vara personlig och mänskligt närvarande), så hittar man också en distans till sina egna fördomar. Om jag gillar analsex eller porrsurfande eller inte har inte det minsta med mitt yrkesutövande att göra, och mina privata preferenser eller fördomar ska aldrig komma till uttryck på jobbet.
Tips:
Lotta Löfgren-Mårtensson: Hur gör man?
Don Kulick & Jens Rydström: Loneliness And Its Opposite
Margareta Nordeman: När känslan tar över
Våld
Att dagligen samtala om sexualitet och övergrepp med personer som har liten eller ingen erfarenhet av att prata om dessa frågor innebär ett stort ansvar. Att dessutom fortbilda personer som i sin tur ska prata om frågorna innebär ett minst lika stort ansvar. Därför är det viktigt att veta hur man ska agera när en krissituation dyker upp.
Därför är det viktigt att göra riskanalyser, handlingsplaner och planer för samverkan i krissituationer. Det gäller att ni vet hur ni ska göra när problemen dyker upp. När vi har jobbat så har vi sett till att redan ha kontakt med mottagningar för våldsutsatta, och andra stödinstanser. Vi har haft regelbunden handledning av en psykolog för att ha koll på hur vi ska agera vid olika tillfällen. Det har väldigt värdefullt för oss.
Det dyker alltid upp många situationer när deltagare berättar om att de blivit utsatta för övergrepp. Det viktigaste i bemötandet av de personer som berättar om sina negativa erfarenheter är att finnas där här och nu och lyssna och visa att man tar det de berättar på allvar. Men i de flesta fall får det givetvis inte stanna där. De deltagare som behöver samtalsstöd måste få hjälp att hitta det. Det är också viktigt att ha en dialog med deltagarnas boenden, dagliga verksamheter och andra sammanhang, men i dialogen är det viktigt att känna till vad som gäller kring sekretess.
Läs mer:
Bräcke Diakoni / Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt: Dubbelt utsatt
Länsstyrelsen i Stockholms län: Vägen till att se och agera -om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
Och mycket mer. Läs mer på sidan om tips och länkar kring våld
Hedersrelaterat förtryck & våld
Unga tjejer med intellektuella funktionsnedsättningar, som kommer från familjer med starka normer kring heder och rykte, är en särskilt utsatt grupp. Arbetar du i daglig verksamhet eller på LSS-boende möter du kanske dessa personer, även om vissa av dem som är värst utsatta inte ens får tillgång till dessa LSS-insatser. Och om du jobbar i särskolan så är det extra viktigt att du lär dig känna igen tecknen, och vet hur du ska agera när du tror att någon far illa eller riskerar att fara illa. För när tjejerna lämnar särskolan är det ofta för sent.
Ett av de allvarligaste och vanligaste övergreppen mot dessa personer är vilseledande äktenskap som är en brottslig handling. Vilseledande äktenskap innebär att personen tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär. Inom äktenskapet utsätts, ofta kvinnan, för sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Kort därefter väntar ett, ofta ofrivilligt, mödraskap.
TRIS (Tjejers Rätt I Samhället) har en enorm kompetens inom det här, och de har både utbildningar, skrifter och även jourtelefon till såväl våldsutsatta som yrkesverksamma.
Tips:
TRIS: Att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur
TRIS: 10 minuter av frihet - En film om vardagsheder
TRIS Jourtelefon (både för yrkesverksamma och för våldsutsatta): 0774-406 600
Dramapedagogik
Många av våra övningar är dramapedagogiska, och kan kräva dramapedagogisk kompetens. Om man vill jobba enligt våra metoder så bör man ha med en drama- eller teaterpedagog i teamet. Annars finns det förstås bra filmer och annat som också ger upplevelser och konkretiseringar. Vissa av våra metoder är särskilt avancerade, och då bör man ha ytterligare kunskaper inom teaterområdet. Det gäller främst forumteater och lagstiftande teater.
Här finns några specifika boktips för användbara dramapedagagogiska verktyg:
Katrin Byréus. Du har huvudrollen i ditt liv
Augosto Boal, Legislative Theatre
Anna Olofsson: Dramakällan